Done...

I morse vid åtta-tiden sprang Estep vidare mot nya äventyr i hästhimlen. Allt gick jättebra och Estep följde nöjt med nödslaktaren till skogsbrynet där han fick äta gräs och sockerbitar en stund. Sedan sade det bara pang, och Estep var borta. Stockholms nödslaktservice rekommenderas skarpt, är väl det enda jag kan säga! Nu får vi pyssla med Gullan och Patricia som blev lite upprörda när Estep gick bakom kröken med mig och slaktaren. Patricia slog i sin bakfot i något när hon galopperade runt i hagen så hon blev lite öm ett tag, men det får jag titta närmare på ikväll.

Ledsen då? Jo, lite känns det i hjärtat. Estep var trots allt min första häst så det är ju inte så konstigt. Hur många hästar jag än kommer ha i mitt liv, så kommer Estep alltid vara BÄST, så är det bara!

Jag måste nu jobba vidare vid mitt välfyllda skrivbord, så vi hörs lite senare tror jag.

Ps. Som bilden ovan vill jag minnas min lilla Estep-plätt. Full i fan med en överlycklig unge på ryggen :)