Fart och fläkt...

Nu har ytterligare några dagar gått på nya jobbet. Är det bra då??? Jojomensan, jag trivs utmärkt faktiskt. Något som skulle ha kunnat vara bättre var själva överlämningen kan jag tycka. Det är otroligt mycket som pågår (som jag ska fixa) som jag inte fått någon som helst information om, och det kan ju vara lite jobbigt. Min företrädare, som jag skulle jobba dubbelt med under dessa två veckor har varit här sammanlagt tre dagar under dessa två veckor. Vi har haft lite mailkontakt, men det hjälper ju inte så mycket när man får halva svar på sina frågor istället för hela svar. Jag försöker rota reda på information genom andra människor istället, med sådär lyckat resultat (Det där med att svara på mail eller telefon är inte allas starka sida precis). Men det är det enda jag egentligen har att klaga på. Jag tycker att jag får till bitarna förr eller senare i alla fall. Någon gång ska ju vara den första, och det finns ett par stycken människor som har hjälpt till att anordna kurserna förut som kanske har lite tips.

Annars pysslar jag med allt möjligt och det känns verkligen bra. Jag har granskat två remisser skrivit yttranden på dem. Jag har tillverkat kursintyg till 100 pers, slagits med skrivare, dator och accessprogram för att få ut etiketter och skrifter som jag vill ha dem. Jag har skrivit kallelser och mötesprotokoll, jagat folk med blåslampa för att få reda på om de kommer till det ena eller andra mötet, diariefört handlingar (inte direkt nybörjare på det precis :s ) mm, mm. Jag har väl sällan varit med om att dagarna gått så fort på en arbetsplats...

Nästa vecka ska jag börja ta med Örnie till jobbet också. Han ska få följa med när maken jobbar och måste sova på dagen. Yatzy får också följa med, men maken kanske inte går med på att bli av med båda sängvärmarna (han antyder det i alla fall)... Jag ska fixa två hundfiltar, vattenskål och en hundgrind till arbetsrummet i alla fall så att det är förberett till båda vovvarna när det är dags.

Hela helgen gick åt till att rensa sommarhagen från diverse bråte. Nu är det stängslat och klart och hästarna har börjat använda hagen. Även om det är mycket skog i hagen, så verkar de trivas ganska bra tycker jag. Skönt att få till en sommarhage som man inte behöver plocka ner varje höst :)

Nä, nu ska jag fortsätta pyssla. Idag blir det operation utskrift av namnskyltar. Undrar hur det ska gå???

En trevlig födelsedag :)

Jahaja... Då var man 42 bast dårå... Känns inte annorlunda den här födelsedagen heller. Det skulle införas fler åldersgränser tycker jag. Då skulle man ha något att se fram emot fler gånger när man fyller år. De flesta håller väl med om att det var en rätt häftig känsla att gå in på systembolaget och köpa en flaska vin alldeles själv när man fyllt 20. Inte för att man visste vad man ville ha, och inte heller för att man egentligen tyckte vin var särskilt gott. Nej, bara känslan av att man helt lagligt kunde att gå in på systemet och köpa en flaska vin :)

Det var lugnt och fridfullt på jobbet idag också. De flesta i korridoren är ute och reser och några var på statistikkurs (hua...).

Hunden Örnie ska ställas ut på söndag... Vi har lyckats hitta allehanda fel på honom för att slippa ställa ut, men med envis uppfödare så fick jag ge med mig i alla fall till slut. Örnie är ensam i sin klass och domaren är en lugn typ (hundcoach om det säger tv-tittande människor någonting). Utställningen är nere på fotbollsplanen i vår lilla "by" så det är inte långt heller. Bara att hoppas att han blir en medioker hund så vi slipper ränna runt på utställningar i någon högre utsträckning i fortsättningen.

Vi ställde ut vår första hund rätt mycket och det tog liksom musten ur lite grann. Men det hade nog mest att göra med att Hasso (första hunden) var enormt snygg men svår att träna, så det blev en kamp och stress eftersom vi ville (och måste) ha honom bruksmeriterad för att kunna "slåss" mot de stora killarna i utställningsringen.

Brukstävling efter brukstävling kom jag hem efter att Hasso hade pipit sig fram till godkänt resultat (men inte uppflyttad till nästa klass) Han gjorde det mesta utmärkt, men han pep väldigt ofta vilket drog ner betyget. Var och varannan gång reste han sig på platsliggningen, och då var det bara att plocka ihop och åka hem (utan platsliggning blev poängen för låg för uppflyttning). Det var aldrig Hassos fel naturligtvis, men det var en slitig tid.

Opus var också väldigt snygg, men hans problem var ett litet överbett istället+ att han definitivt inte var någon show-hund. Han var ruggig på lydnad däremot.

Man vet ju aldrig förvisso. Örnie kanske både blir snygg och lättränad. Han kanske till och med tycker att det är kul att visa upp sig (det gjorde Hasso).

Jaja... kanske är det dgs att anmäla sig till brukshundklubben och börja träna lite. Eller så väntar vi tills det börjar bli dags för tävlingar och blir medlemmar då istället. ja, vi får se hur vi gör med den saken. Det skulle inte skada att träna Yatzy lite mer också. Han har potential att bli en bra lydnadshund, men vi har inte tränat så mycket (har inte haft tid eller ork). Lite sugen är man ju faktiskt när man tänker efter...

Ny vecka, nya tag...

Hoppsan vad helgen gick fort. Större delen av lördagen gick jag runt i den blivande sommarhagen och drog undan gamla ruttna träd. Det är enorma mängder av den varan i hagen. Men det kommer att bli fint när det mesta av träden är borta. I söndags åkte jag och barnen till stora köpcentret i närheten och shoppade kläder. Allas garderober var i starkt behov av uppdatering så det var ingen dum idé att handla lite. Jag tycker det är ganska träligt att handla kläder (eftersom jag oftast inte hittar det jag söker) men denna gång kom jag i alla fall hem med lite kläder. Ungarna har lättare att hitta kläder som de gillar så de kom hem med lite mer grejor. Jag tror att de var nöjda i alla fall. Framåt kvällen var det dags för dotter J's vårshow med hennes dansgrupp. Det var roligt att se att hon har utvecklats så mycket under året.

Idag var det dags för mig att ta över telefon och dator från min kollega. Det var skönt att få egen dator som jag kan lägga upp mina egna inställningar på. Det är så jobbigt att alltid leta reda på mappar och grejor på andras datorer.

Dotter K och Gullans nya medryttare tog ut pållarna på en skrittpromenad idag. Det var skönt för alla parter tror jag. Hästarna och ungarna såg i alla fall nöjda ut när de kom tillbaka. Gullans svullnad är helt borta nu, så det är bara att sätta igång henne igen. Fy vad jag har haft dåligt samvete för hästarna länge nu. Men kanske ordnar det upp sig till slut. Skulle vara himla skönt faktiskt.

Veckan snart över...

Det har varit en bra början tycker jag. Från den stela fyrkantiga länsstyrelsen har jag nu kommit till ett ställe som är totalt tvärt om, eller så är det så att jag inte har fattat systemet här ännu??? Jag förstår i alla fall varför man behöver en alltiallo på den här enheten. Struktur är väl inte den starka sidan om man säger så. Men det är bara bra kan jag tycka, för då kan jag utforma en hel del efter mitt eget huvud och det är ju bra. Det jobbigaste är att jag inte har någon "grundmall" att gå efter heller. Det finns ingenting nedskrivet någonstans om någonting, så även om min företrädare lägger över så mycket av sitt material som möjligt till mig, så är det oerhört mycket som bara finns i hennes huvud också :s Det ordnar sig säkert också så småningom men lite stressande är det vill jag nog påstå. Idag har jag slängts mellan möten hit och dit. Även om jag inte riktigt förstått min roll på dessa möten så har jag i alla fall fått lite insyn i vad som är på g.

Jag har också fått inse att mitt lagstiftningsmässiga sätt att se på saker inte alltid stämmer överens med andras sätt att se. Jag fick vid lunchen reda på att vår landsbygdsminister hade uttalat sig om slakt utan bedövning. Att detta inte skedde i Sverige och att man av den anledningen skulle äta svenskt kött. Vi har en tjej här som forskar på avlivningsmetoder som då sade att detta inte var sant. Att slakt skedde visst utan bedövning i Sverige. Jag utbrast naturligtvis, var hon fått detta ifrån (jag visste inte då att hon forskade i ämnet) eftersom det enligt lag ska bedövas innan slakt och görs inte det handlar det om svartslakt (inte på godkänt slakteri alltså). Jag insåg fort att det hon menade med att slakt utfördes utan bedövning, var på grund av att bedövningen inte tog (för stora djur) medan jag menade (i mitt huvud) att slakt utan bedövning betydde att bedövning inte användes över huvud taget. Så tokigt det kan bli...

Börjar komma igång...

Efter en rörig dag igår så blev det lugnare idag. Jag satt hela förmiddagen med kursintyg som ska ut till kursdeltagare från senaste kursen. Närmare bestämt 97 stycken. Lite sånt där småpill som jag tycker är kul. Inte särskilt "agronomigt" men det kan det ju inte alltid vara. Eftermiddagen ägnades åt remiss-läsning (mer agronomigt :) ). Ändringar i kontrollföreskrifterna och avgiftsföreskrifterna som jordbruksverket hade missat att skicka till SCAW. Bråttom, bråttom tyckte kollegan... Remiss-svaret ska vara inne den 25 :o Haha... På gamla jobbet fick man ofta in remisserna två till tre dagar före sista datum  så 8 arbetsdagar är rena lyxen :)

Jag har fått bekräftat att det är okej att ta med sig vovvarna till jobbet :) (Måste bara få överta mitt rum helt först, vilket kommer att ske den 1:a Juni) Ett alldeles utmärkt ställe att socialträna vovvarna på. Det finns vovvar i varenda vrå på det där stället och även människor förstås. Maken tycker att jag är alldeles för dålig på social träning av Örnie (jo, det märks att du anser det, och jo, jag är dålig på det) men får vovvarna följa med till jobbet de dagar maken jobbar så blir det nog lagom mycket social träning för dem tror jag.

Här hemma har det regnat till och från hela dagen vad jag förstår. Det blir nog ganska blött i skogen på hundpromenaden ikväll.

Mitt dåliga samvete rör sig för närvarande till den oklippta gräsmattan. Vi har inte bytt ut plogen på trädgårdstraktorn till klippaggregatet än så gräset frodas rejält nu :( Vi får se till att fixa det någon kväll nu när maken är ledig i några dagar.

Nä, nu ska jag ta en promenad med vovvarna... Kanske lite godissök i skogen kan vara något???

Nytt jobb med utmaningar...

Så har man gjort sin första dag på nya jobbet då... Jag får lov att säga att det känns lite rörigt i huvudet just nu, men det blir nog ordning på det så småningom. Hur som helst är det mest administrativa saker jag ska pyssla med. En del uppbyggnad av ett diariesystem (som just nu är knappt existerande), hålla reda på chefen som tydligen är professor ut i fingerspetsarna (minst sagt tankspridd alltså), hålla reda på kursdeltagare, föreläsare, lokaler, mat osv. osv vid kurstillfällena. Utöver det ska det bli en hel del utbyggnad av hemsidan (som är ganska tunn och tråkig just nu). Allt möjligt smått och gott med andra ord :) Jag är helt säker på att jag kommer att trivas med det nya jobbet :)

En av mina arbetskamrater jobbade tidigare på en länsstyrelse tillsammans med den person som jag ska ha tjänsten efter. Det innebär att dessa två är väl inkörda med varandra vilket naturligtvis gör arbetskamraten lite orolig. Det förstår jag helt och fullt, men jag ska göra mitt bästa för att hon ska trivas med mig med. Det har gått lite rykten om denna arbetskamrat, men det jag kände idag var i alla fall att hon verkar vara en trevlig prick, så vi ska nog komma överens.

När jag kom till jobbet i morse var det bara ett stort lugn som slog emot mig när jag öppnade dörren. Jisses vilken härlig känsla :)

Jag åkte hem lite tidigare idag eftersom det var överfullt i skallen. Så det blev tid att göra i ordning mat till maken. Nu har jag tagit in pållarna också och gått igenom Gullans ben. Svullnaden har gått ner ganska ordentligt på utsidan av benet, så det verkar som om svullnaden är på väg att lägga sig :) Skönt om det rättar till sig.

Phuuu...

Det är tufft att ha valp ibland. Idag testade Örnie för första gången om han kunde behålla sitt märgben om han lät arg... Det gick inte så bra. Ett stadigt grepp i nackskinnet vilket gjorde att lilla älsklingen försökte ta till nafsmetoden istället... Gick inte det heller... Hur som helst insåg jag att det behövde tränas lite vad gäller vakta-ben-frågan, så nu har vi gjort det. Han får faktiskt inte göra på det viset, så är det bara. Han ska få knapra på märgbenet en stund i kväll också och då ska han bannemig inte säga ifrån när jag vill ha hans ben. Det är svårt att ha valp, och det är svårt att vara valp...

Gulleguling har ett svullet ben. Jag vet inte vad hon har gjort, men jag kyler benet ett par gånger om dagen för att få ner svullnaden. Det blir nog bra igen snart får vi hoppas. Annars är pållarna ganska rastlösa där i sin hage. Det ska bli skönt att få lite mer tid över för dem :)

En stolt dotter på Gullan första hösten vi hade henne :)

Nu laddar jag inför morgondagens äventyr. Jag kommer att börja lite senare eftersom min "instruktör" inte kommer förrän vid halv tio-tiden. Men det blir väl en lugn början på äventyret i alla fall. Jag kommer i alla fall att satsa på att komma vid 8-snåret sedan. Kvällarna är viktigare för mig än vad morgnarna är. Äta frukost hemma måste jag också bli bättre på. Inte något vidare för figuren att vänta med att äta frukost...

För första gången på mycket länge ser jag fram emot måndag :)

Tunga beslut och glada besked...

Nu har vår älskade lilla Opus fått springa vidare till hundhimlen. Vi bestämde oss i helgen då han blev markant stappligare i gången. Så igår fick han somna in för gott. Det är jättejobbigt att se att det är dags, men vi måste ju ta vårt ansvar och göra det rätta. Opus kommer (precis som Hasso, Estep och katten Fjodor) ha en speciell plats i hjärtat. En ny Opus (eller Hasso, Estep och Fjodor heller förstås) kommer vi aldrig få, men istället har vi en underbar ny liten personlighet i Örnie och så Yatzy med sammetsögonen också förstås. Alla djur har sin individuella charm :)

Lite roligare nyheter är att jag till slut har fått svar på min förfrågan om nytt arrendeavtal för marken runt vår lilla gård. Jag gav förslag på ett fem-årigt avtal på marken där stallet och vinterhagarna ligger, och sedan ett-års-avtal på sommarhagarna. Det gick markägaren med på och även (vad jag förstår) mitt kostnadsförslag :) Det innebär att jag kan börja stängsla sommarhagen och även anlita grävare för att fixa en större ridbana :) Kanooon!!!

Komma igång...

Sista veckan på jobbet nu. Jag försöker komma igång med resterande ärenden som jag ska fixa innan fredag, men ack så trögt det går. Egentligen är det bara två ärenden som jag kan göra något med eftersom de andra två väntar på kompletteringar. Jag kommer inte ringa och tjata. Varför då liksom? Det är ju upp till de sökande att få till kompletteringarna, det ligger i deras intresse om de får godkänt eller ej. Mig gör det det samma. Bygger de ändå väntar en fet avgift och kanske, kanske får de inte använda stallet alls. Inte mitt problem det heller.

I helgen fick jag igång potatislandet och byggde även en upphängningsanordning för björnbären. Det blir nog fint tror jag. Potatisen har nog inte kommit i jorden så tidigt någon gång tidigare, så det är jag lite stolt över faktiskt :)

Örnie badar tassarna

I söndags åkte jag med Örnie ner til en strand i närheten. Han fick se havet för första gången i sitt liv :) Örnie doppade i alla fall alla fyra fötterna i vattnet, men en sådär naturlig badhund verkar han inte vara. Kanske ska man ta med sig Yatzy också någon dag och se om han fortfarande gillar vatten?

På stranden träffade vi också en Grand Danois-farbror som hette Helmer. Helmer var stor och svart, men mycket snäll :) Nyttigt för Örnie att träffa vovvar i alla möjliga storlekar.

Nä, nu är det snart dags för lunch, och sedan får jag nog lov att ta tag i sakerna, så jag slipper sitta på fredag och göra klart det sista.

Ha det!

En vecka kvar :)

Dotter K på Gullan för några år sedan

Nu är det bara fem arbetsdagar kvar tills jag slutar mitt nuvarande jobb. Det känns väldigt bra, men lite nervöst. Man vet vad man har...

Det känns lite som att lämna det sjunkande skeppet. För att få någon ordning på situationen finns bara en sak att göra enligt mig. Våra närmaste chefer måste sluta krypa för sina chefer! Jag är så trött på chefer som gör det och inte står upp för sina anställda. Även om de är till för att leda sina anställda, så måste det väl ändå vara meningen att de även ska föra vår talan och ställa krav uppåt också, eller???

Idag fick i alla fall den hårdast belastade gruppen föra fram sin talan. Närmaste chefen fick nu verkligen försvara sig. Hela gruppen är fullständigt slut och det beror på alldeles för hög arbetsbelastning. De har inte en chans mot mängden ärenden som hopar sig. Detta på grund av pissiga datasystem, sjukt mycket administration i kombination med för lite personal. Rent förjävligt är det!

Nu är det inte längre mitt problem, men det finns några stycken kollegor som jag gärna skulle vilja ta med mig när jag slutar. Dels för att bespara dem slitet de måste stå ut med, men också för att jag kommer att sakna dem något grymt (särskilt en och du kollega/kompis L vet nog att det är du!)!

På hemmafronten har det hänt lite också. En kompis till dotter J och dotter K ska bli medryttare på Gullan. Jag hoppas att det blir bra och att kompisen inte tröttnar. Jag behöver verkligen hjälp med pållarna så det sitter fint med någon som kan rida Gullan ett par gånger i veckan :)

Jag vill hinna och orka, därför byter jag...

Jo, så är det (förutom fyrkantighetsproblemet på mitt nuvarande jobb). Jag känner att jag varken har ork eller tid att skjutsa ungar hit och dit (jag gör det ändå, men det är rätt stressigt) eller ta ut hästarna på en sväng. Hur det än är så vill jag gärna umgås med maken de få dagarna som jag kan träffa honom, så då blir det ingen ridning. Hur kul är det att bara gå och mocka skit och fixa så att hästarna mår bra om jag inte känner att jag hinner rida dem = utbyte för mina "tjänster/pengar". Gullan blir inte av med sin stora mage och Patricia går där med sin smala hals och omusklade rumpa och bog(eftersom jag inte orkar motionera dem när jag kommer hem). Det känns ganska värdelöst faktiskt.

Jag hoppas nu med mitt nya jobb att jag ska få större möjligheter till att jobba på tider som passar mig. Gärna hemifrån någon dag i veckan, men också att jag kan komma hem i bättre tid på kvällarna. Även om det kommer bli stressigt i perioder, så blir det förhoppningsvis lugnare perioder också. Framförallt är det ett mycket självständigt jobb, vilket förvisso ställer stora krav på mitt ansvarstagande, men som även ger en hel del frihet att ordna arbetet utefter det som passar mig bäst.

Mitt nya jobb innebär några resor per år tyvärr, men som jag har räknat ut så blir det inte mer än max 10 nätter borta per år vilket inte borde slita alltför mycket på familjelivet hemma. Det blir lite mer jobb för dotter K som kommer att få släppa ut pållar någon morgon per resa, men hon  (och dotter J) är ju stora nu, så det går nog bra. Lite klurigare blir det med skjuts till tåget på morgonen vintertid, men man får väl försöka anpassa kurstillfällena till sen vår och tidig höst kanske... Då kan barnen cykla till tåget i alla fall. Om två år lite drygt får dotter K se till att ha fixat körkort också så får hon ta och skjutsa syrran lite ;) Japp... allt löser sig med lite lister och latexfog som snickarn sade :)

Icke då...

Flyttlasset går redan den 16 maj till Ultuna och inte den 1/6. Ska bli skönt att påbörja något nytt! Så nu ska jag börja plocka hem grejor som är mina från kontoret. Känns himla bra faktiskt (lite läskigt också förstås). Det är svårt att fokusera på jobbet just nu. Men några till ärenden ska jag väl lyckas få iväg innan jag slutar. Den sista timmen idag ska jag nog ägna åt att rensa pärmar tror jag. Dumt att släpa med en massa som jag inte kommer att ha någon nytta av i framtiden.

Nu har jag släppt bomben =D

Idag kom chefen tillbaka från semestern. Inte nog med att hon kom tillbaka till en massa jobb efter två veckors i stort sett chefsfritt... Sedan kommer jag och släpper bomben om att jag ska sluta :) Det blir inte lätt för henne att fixa till arbetssituationen efter mig också, men det är smällar man får ta som chef. Jag tror inte att hon var beredd på att just jag skulle dra härifrån, snarare att någon mer skulle bli med barn eller så.

Jag vill inte bli någon inventarie på länsstyrelsen så mitt nya jobb kom som en skänk från ovan för mig. Nuvarande chefen var såklart glad för min skull, men som sagt, det gör det lite jobbigare för henne. Jag är ju inte den enda i personalen som vill härifrån... Det blir helt enkelt för fyrkantigt och grått i längden på det här stället.

Så nu bär det vidare till nästa institution, som förhoppningsvis kommer att kännas mer färgglad :)

1:a juni går flyttlasset till Ultuna!