Lejon i varje buske...

Första uteritten med Rey utan Patricias draghjälp. Inte lätt att ta sig framåt när det står lejon i varje buske man ska förbi... Jo, travare kan också se spöken, det är helt klart. Det tog ungefär tio minuter för oss att ta sig förbi två vägkoner som stod nere vid grannens hus. Men trots diverse försök till trix för att få gå hem igen så tog vi oss förbi till slut. När Rey började backa och stöka red jag ut honom på en äng som är så fruktansvärt gropig, så det blev betydligt otäckare för Rey att gå där (det var ju mörkt också) att han till slut valde att lyda mig. Så efter mycket om och men tog vi oss alltså förbi både vägkoner och grannens belysta lilla julgran. Vi gick ner till brevlådan (som ligger ungefär 600 meter från stallet) och där hoppade jag av. Sedan tränade vi halter vid hand på vägen hem. Trots stöket i början av ridturen, så gick Rey ju faktiskt förbi det läskiga till slut, så jag tycker ändå att han var duktig för att vara första ridturen själv. Han verkade i alla fall nöjd med att få lite att tänka på :) Patricia fick stanna hemma idag, men om det är okej väder i morgon så tar jag ut båda pållarna på var sin sväng :)