Ingen pannlampa...

Det blev en tur på ridbanan i tisdags istället. Övergångar tränades med båda hästarna. Rey fick mest träna halter medan Patricia fick träna halter och övergångar mellan skritt och trav. Jisses vad koncentrerade de blev :) Jag var noga med att driva hästen in i halten och även i övergången mellan trav och skritt förstås. I början fick jag hjälpa till lite med "handbromsen", men efter ett par varv med halter varje "kvart" så lyssnade de nogsamt på signalerna från sätet :) Måste verkligen låta hur konstigt som helst för er som inte rider... I enklare ord kan man säga att det man eftersträvar är att man inte ska behöva använda tygeln för att bromsa hästen (eller gasa för den delen heller, men det är ju mer logiskt) utan hästen ska känna av hur man sitter i sadeln istället och agera utifrån det. Ändrar man hur man sitter så ska hästen alltså röra sig utefter de signalerna istället för t ex. tygeltag.

Hur som helst så greppade båda hästarna övningen väldigt snabbt och jag blev oerhört nöjd med båda pållarna :)

Rey var inte riktigt med på noterna i början utan bröt ut från ridbanan och ville gå hem. En gång blev det en liten rush också i ett försök att få göra det han ville, och inte det jag ville. Jag skyller det på att han var pigg efter några dagars vila. Jag gav mig dock inte och det tog inte så lång tid innan han började lyssna ordentligt på mig. Eftersom Rey är ganska färsk på dressyrbanan så tränade vi som sagt inte några övergångar mellan skritt och trav, men lite trav blev det i alla fall, och då med syftet att få honom att böja sig inåt i volten och inte utåt som han gärna vill. Han har sånt enormt "gunghäststeg" så jag undrar hur i helskotta jag någonsin ska kunna sitta ner i traven på honom utan att riskera att flyga ur sadeln...

På jobbet rullar det på i sakta mak. Chefen har varit på möte med departementet tillsammans med jordbruksverket. Några pengar, som för närvarande finansierar min tjänst, kommer inte min enhet att få från jordbruksverket i alla fall. Det gjorde de fullständigt klart vid mötet. Det var verkligen inte någon god nyhet eftersom chefen tidigare sade att det inte skulle bli några som helst problem och rådde mig att säga upp min fasta tjänst på länsstyrelsen :(

Jag flackar mellan förståelse för problemet och att eftersom chefen sade att jag skulle säga upp min fasta tjänst så får de faktiskt fixa en fast tjänst åt mig här (vilket var tanken från början). Det känns verkligen inte särskilt kul just nu! Jag är mycket besviken kan jag säga! Nu kommer jag att ta ett snack med chefen i morgon och det kanske löser sig, men jag gillar inte denna oro som jag känner nu.