måndag 14 december 2009

Rynka inte på näsan åt min häst....

Hästvalsfrågan kom upp vid lunchen idag. Vårt senaste tillskott till enheten gjorde en miss och tryckte på en känslig punkt i mitt hjärta. Diskussionen handlade till att börja med om föräldrar som köper racerponny från Irland till sin dotter som sedemera tröttnar på ponnyn vilket gör att föräldrarna har lagt ut onödigt mycket pengar till ingen nytta.

Jag såg ingen egentlig anledning till att köpa häst på Irland då jag är relativt övertygad om att det går att hitta passande hästar på betydligt närmare håll. Kollegan tyckte att det fanns skäl till att köpa häst på Irland för att de enligt henne har mycket bra temperament (ett annat ord för välhanterade enligt mig). Jag kontrade med att det finns en mycket stor mängd travare här i Sverige om man är ute efter bra temperament (alltså fortfarande detsamma som välhanterade i mina ögon då...)

Reaktionen blev ett tydligt fnys från kollegans sida... Jaha ja.. Så kan man tycka om man vill, (och inte fattar bättre :-) ) Vi talade inte mer om saken, men trots allt så stör det mig när folk rynkar på näsan åt min häst.

Nu säger jag inte att man ska köpa en travare till sin tävlingssugna dotter (det vore ganska korkat enligt mig), men allt beror ju på vad man vill ha ut av sin pålle. Jag vill kunna rida ut utan att hästen får spel om det ligger en vit påse i diket. Tävla är inte min grej men det skulle vara kul att få tid och ork att ta sig till ett ridhus för att träna någon gång då och då.

Kompis J lever för träning och tävling i dressyr. Hon skulle inte trivas ihop med en travare av den anledningen (och inte en islandshäst heller för den delen). Som sagt... Alla har vi olika mål för vårt hästägande, och ingen av oss gillar väl att någon annan fnyser åt vårt hästval, eller???

Som hämnd för mimiken i fikarummet så är hästen på dagens bild den läckraste varmblodstravaren som finns för tillfället enligt mig. nämligen...... Trumvirvel......


Commander Crowe
Nej, det är ju egentligen Patricia som är den finaste travaren just nu... Men ovan nämnda häst är ju rätt läcker han också, eller hur :-)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Don efter person mao.
Travare är trevliga kusar även om de aldrig kan bli stjärnor på dressyr- eller hoppbanan kan de hävda sig väl på klubb- och lokalnivå om de hamnar hos rätt person efter avslutad tävlingskarriär. Problemet är, tror jag, att många travare hamnar hos fel person vilket gör att de får oförjänt dåligt rykte. Tur att de är så snälla och välhanterade i grunden annars hade det kunnat gå än mer illa med olyckor och annat. Personligen tycker jag att man ska vara öppen för allt inom hästvärlden och plocka godbitarna från allt. Ridvärlden har mycket att lära från travet osv. Självklart ska man välja en häst som passar ens eget intresse (och plånbok) men vara ödmjuk inför vad andra väljer. Personligen tycker jag inte att det spelar någon roll vad man har för häst så länge man tar hand om den på ett bra sätt. Kramar från dressyrtönten som precis köpt hinderpark =)

Stili sa...

Tycker att du har ett sunt resonemang kring travare, temprament över lag osv. Travare har begränsade möjligheter till tävling på hög nivå, likväl som vi ryttare också har det... Det viktigaste är ju som "Anonym" säger: att det ska passa ens eget intresse!

En så ständigt återkommande fråga det här...