Jojo, Nalle Puh... om det vore så enkelt ändå! Bara att byta snöre menar jag...
I onsdags och torsdags stannade jag hemma istället för att färdas långväga till jobbet. Det fanns ändå ingenting jag kunde göra där som jag inte kunde göra hemma, så varför åka tio mil per dag till en tom jullovssömnig arbetsplats?
När det gäller arbetssituationen (den jag syftar på med Nalle Puhs citat) så känner jag så här: Allra helst vill jag ha jobbet i min hemkommun. Det är en fast tjänst och mycket nära hem och det betyder förstås mest. Sedan har jag ganska hygglig koll på hur det fungerar där. Själva arbetsuppgifterna är helt okej också. Ååå vad skönt det skulle vara att få grotta ner sig i kommunens arkiv, pyssla med ärendehanteringen och nämndprotokollen. Djuren kan jag engagera mig i på fritiden istället :)
Alternativ två är att gå tillbaka till länsstyrelsen, tillbaka på ruta ett igen alltså... Tufft och slitit, men kanonbra arbetskamrater. Det lyfter ganska mycket på en arbetsplats, frågan är bara hur länge det väger upp...
Det känns i alla fall inte som om jag hittat min plats iom mitt nuvarande jobb. Jag hade helt andra förväntningar med det här jobbet än vad det visade sig vara. När det senare visade sig att den fasta tjänsten som jag skulle få var beroende av sökta projektpengar som vi inte fick kändes det ganska hopplöst :( av min förhoppning om ett fast jobb fullt av små projekt, remisshantering och annat som rör djurskydd/djurvälfärd blev det istället att skriva reseräkningar åt chefen och försöka hålla reda på om h*n skulle tänkas komma till kontoret den dagen eller om h*n hade tänkt att jobba hemifrån, och den fasta anställningen utformar sig som månadsvis förlängning av tjänsten istället. Så, nej, det blev inte som jag hoppades :-/
jag hoppas att jag får möjlighet att byta snöre nu...
3 kommentarer:
sv:precis !Intressant vad människan egentligen är villig att ta till för att "kuva" ett djur.Jag ska inte vara den som är den för jag red knas på graman i perioder i början men det hade inte med att göra med formen utan att jag behövde en broms när vi red ut helt enkelt av rena säkerhetskäl för att det inte skulle bli en fara för oss båda.Dock en mycket kort period och i dagsläget äger jag ingen graman öht.
mvh/Q
A, jag hoppas att du får komma tillbaka även om det bara blir ett delmål för dig :)
Q: Graman som nödbroms är inte dumt :) Tyvärr skulle jag även behöva motmedel mot "studs på stället alt baklänges ner i diket" oxå...
//Linda
SV: Tack!! :) Njae, fokus och egentligen det enda jag är ute efter just nu är att hon ska hålla arbetsgalopp och ta mina halvhalter. Allt annat får ske när vi kommit till en stabilare galopp med ett bra tempo. Det är först senaste passen som jag lyckats galoppera på henne utan att hon "sticker" utan att lyssna. :-)
Skicka en kommentar