Vill inte...

Har haft några dagars semester nu och har haft det riktigt skönt. Vill jag tillbaka och jobba på tisdag igen? Nej, såklart inte! Längtar inte ett dugg om jag ska vara ärlig.

Jag har fått lite flash backs från när jag jobbade på en flygplats i närheten. Hade jag ledigt från fredag till måndag så hade jag ångest från lördagen. Riktigt så illa är det inte i det här fallet än, men det kommer sakta krypande.

Innan vi började på länsstyrelsen blev vi tillfrågade om det var något som vi var extra intresserade av att hjälpa till med. Förprövningar sade jag (med tankar på att kunna ta mig vidare till privata byggnadskonsultfirmor så småningom). Nu har det gått några månader och en kollega har plötsligen fått byta arbetsuppgifter från kontrolljobbet till... just det... förprövningar. Kul för henne såklart, men det hade ju varit trevligt om man blev tillfrågad. Men det är klart, jag har ju inte gått in i väggen än (som verkar vara det man måste göra för att komma från det slitiga handläggarjobbet).

Jag skriker inte, jag försöker tagga ner innan jag mår för dåligt. Jag har sagt att jag inte trivs med att vara myndighetsutövare i den form jag är nu. Jag tycker inte att jag ska behöva tjafsa om det. Jag tjatar inte, och det är kanske det som är problemet.

Hjärnan snurrar och söker alternativ, men än så länge är det bara små lösa trådar som inte blir till något. Jag funderar vidare och en vacker dag ska jag ha kommit fram till en lösning. Man vill ju jobba för att få en bra fritid. Nu känns det som om jag har ledigt för att orka med att jobba. Det var ju just det jag inte ville göra! Vi rullar på ett tag så får vi se. Några små idéer har jag ju som ligger där och gror.

• Frigående höns utomhus, inte så tokig men kräver lite mark



• Omhändertagna hästar, kräver också mark, mycket svårt att kombinera med mitt nuvarande jobb, men ack så givande :)
  

Jaja, jag tänker vidare. En vacker dag, då....