tunnelbanestopp och annorlunda kohållning

I morse när jag var på väg till jobbet var det stopp i tunnelbanan på gund av rökutveckling. Inte särskilt vanligt förekommande, men i alla fall. Jag fick ta en morgonpromenad genom staden och var på jobbet en kvart senare än vanligt. Vi hade en entusiastisk praktikant med på besöken idag. En rolig omväxling i vardagen på jobbet. Högst engagerad, intresserad och brinnande för sitt förhoppningsvis blivande jobb följde hon med mig ut på besök i en av de norra kommunerna i vårt område.

Vi skulle ut till en lada som enligt uppgift skulle innehålla en ko med kalv som inte hölls under några bra förhållanden. Vi hittade ladan, men hittade inga kor först. Vi gick ett varv runt ladan utan att varken se eller höra några djur genom något fönster eller så. Plötsligt ropar praktikanten till... -Jag ser något!!! Och till vår förvåning ser vi genom ett litet hål precis under takfoten (alltså ca två meter upp) två kor som tittar NER(!!!) på oss från sin djurpströbädd ca två meter upp i luften. Strax under takstolarna stod de stackars djuren i mörkret. En fantastiskt fin djupströbädd hade ägaren fått till, med en viss felkalkylering vad gäller hur högt i tak det måste vara för att djuren ska kunna gå på djupströ under ett års tid...:-S

Ja, ja, hur som helst fick vi tag på djurägaren efter ett tag och han fick ge oss chansen att komma närmare djuren. Korna (en ko med en närmare två år gammal tjur"kalv") stor där två meter upp i en mörk lada. Inte en chans att få ut djuren utan att mocka ur en stor del av ströet (som bara lämnade en ca 30 cm stor öppning längst upp i dörrhålet). Det var verkligen inte klokt att se. Praktikanten hamnade i en variant av chock medan jag, luttrad som jag nu börjar bli, hade svårt att hålla mig för garv där jag stod :) Helt otroligt vad folk tycker är okej när det gäller djurhållning. Fina och feta var dock djuren, och en jättefin bädd hade de att ligga på, men jisses vilket sätt att hålla djur på... Jag önskar att jag kunde visa bilder på eländet, men det kan jag inte, så ni får försöka tänka er bilden framför er ändå...