Läääänge sen sist...

Sorry, har varit lite dålig på bloggen ett tag, ska bättra mig...

Vad har hänt sedan sist då? Ja, jag har varit sjuk i några dagar och lagom till min tillfälliga funktionsoduglighet så passade hela vinterns snö att komma just dessa dagar. ca 50 cm snö på två dagar, det ni. Plötsligt var vi fullständigt insnöade, och hade det inte varit för min nya fina bil hade vi inte tagit oss ut alls genom snömassorna. Dessutom bestämde sig vår plogare för att han minsann inte skulle ploga hela den vägbit som han faktiskt är ålagd att ploga. Nej, det hänger ner några grenar över vägen nämligen (inte våra träd vilket gör att vi då inte kan börja såga i dem hur sm helst heller...) och då kan man inte ploga där. Lagom förbannad över situationen fick jag tag i plogaren och skällde ut honom för att han inte sköter sitt jobb som han ska. Hoppas att det tog lite grann i alla fall! Sambon kämpade i flera dagar för att få bort så mycket snö som möjligt. Sedan var det snö i två dagar och sedan som i ett trollslag så är marken bar igen. Skönt att slippa skotta, men det blir så mörkt utan snön istället. Man kan nog aldrig bli riktigt nöjd :/

Torsdagen blev min första arbetsdag denna vecka, med två nya ärenden som väntade på skrivbordet. Visserligen två renden som i stort sett redan är klara redan innan de påbörjats, men det blir ett stressmoment i alla fall, vilket inte är så bra just nu. Jag känner mig smått labil kan man väl säga. Det behövs inte mycket förrän hjärtat pörjar klappa fortare t ex.

Idag var det enhetsmöte i vanlig ordning, något som jag helst skulle vilja slippa nu. Min sista arbetsdag inom kommunen kommer att vara den 19/12, och då ska alla överföringar av data vara klar. Jag ska då ha överfört allt, rotat igenom arkivet efter lämpliga akter som ska med till länsstyrelsen, packat mina saker och avslutat mitt liv på kommunkontoret. Dessutom ska jag på något sätt samtidigt klara av att hantera mina vanliga arbetsuppgifter också.... Det har ju känts rätt tungt med ärendena, och den ökade arbetsbelastningen gör ju inte saken bättre precis...

Nu ikväll träffade jag kompis J som var i stan för att titta på de stora dressyrmästarna i den stora vita bollen i staden. Det var ett underbart avbräck från vardagsbekymren! Härligt att bara sitta över en mumsig middag (för den var ruskigt mumsig) och prata hästar med en riktig kompis. Vi drog runt lite i stadens fina affärer också vilket resulterade i två julklappar till barnen. Nog första gången jag köpt julklappar redan i november :) Jag får nog åka in en sväng till innan jul, för hur det än är så är utbudet på fina julklappar betydligt bättre inne i stora staden än vad den är här ute i obygden med omnejd.

Vid tiotiden var det dags för mig att åka hem och kompis J åkte till sitt tillfälliga nattläger, men så snart hon har vägarna förbi så får vi ses igen! Hemma väntade hungriga hästar på kvällshö och omstoppning inför natten. Nu står de där i stallet och mumsar i tillrättalagda täcken. Allt i sin ordning och jag kan gå och lägga mig i lugn och ro.

Natti natti :)