En nätt liten yta....

Var på Länsstyrelsen igår för att medverka i slutdiskussionen om övergången av djurskyddet. Samtidigt delade vi upp distrikten så gott vi kunde. Jag och två till ska täcka den lilla nätta ytan på sjuhundraåttiosextusensjuhundraåttio hektar med vår enorma kompetens inom djurskydd :) Det blir ruggigt tufft, särskilt när distriktet blir 11 mil långt och ca 13 mil brett... Men, men det är bara att bita ihop det. Jag får i alla fall bra kollegor i min lilla grupp då vi är tre agronomer från samma årskull (nästan, en tog ett sabbatsår och hamnade i min årskull sedan). Så jag är rätt positiv faktiskt ändå. Man kan inte göra mer än man kan så att säga.

Igår vid tolvsnåret kom en ny liten medlem till släkten. En liten pojke såg dagens ljus med sambons bror som pappa :) Både bebe och mamma mådde efter omständigheterna väl (bidde kejsarsnitt till slut). Det får mig att känna mig lyckligt lottad med två bebbar som kom ut den naturliga vägen efter inte alltför besvärligt förarbete.

Dags att dyka ner i arkivet nu så att jag får med allt som ska med efter nyår.

Vi hörs :)