Håhå jaja...

Ibland är det inte kul att vara djurägare. Nu har vår älskade Gullan fått springa vidare till de gröna ängarna.

I fredags var hovslagaren hemma och försökte göra så mycket som möjligt för att underlätta för Gullan som hade så ont. När jag sedan på lördagen såg att det inte skett någon förbättring bestämde jag mig för att Gullan skulle få slippa lida mer. I måndags ringdes recept in på mer smärtstillande så att Gullan skulle få må så bra som möjligt de sista dagarna och det funkade mycket bra. Så i morse fick lilla Gullan sluta sina dagar på ett utmärkt sätt ätandes gräs i en glänta :) Visst är det fruktansvärt jobbigt när man måste ta bort hästen, men att låta hästen genomgå en lång konvalecens för att sedan med stor sannolikhet bli sjuk igen vill jag inte ha på mitt samvete. Det är inte snällt mot hästen.

Hemma i stallet står nu två bruningar kvar och håller för närvarande på att lära känna varandra lite bättre. Den nya älsklingen kom i måndags och visade sig vara mycket ståtlig :) I morse var det första gången som Patricia och Rey (som han kallas) gick i samma hage. Mycket skrikande och bakutsparkande blev det i början, men de verkade ändå akta sig för att träffa varandra med sparkarna. Efter några minuter blev det lugnt och de började äta hö istället. När de har rättat in sig i ledet så kommer det säkert att gå alldeles utmärkt. Det är jag säker på :)

Rey kommer norrifrån och har gått som skolhäst på wången i några år. Nu har han tränats för löp under en period och har därför väldigt bra kondition. Det får dröja några dagar till innan vi tar premiärturen med honom så att han får tid att tagga ner lite. Inte för att han verkar särskilt stressad eller het, men som med alla andra djur så behöver hästar också lära sig rutinerna och få möjlighet att "landa" i sin nya miljö. Så just nu är det operation "lära känna" som gäller. Jag har fått lära mig att Rey inte äter vanligt hästgodis i alla fall. Jag har försökt och nödslaktaren försökte också idag, men näpp... Rey tror inte att hästgodis är ätbart :) Jag ska prova med en morot ikväll för att se om det skulle passa herrn bättre i smaken. Rey blir lite öm i ryggen om han blir kall, så det är också något som jag lärt mig. Så det är täcke på som gäller vid nederbörd och blåst. Tur att jag köpte nytt täcke redan innan han kom hem då... Idag fick hästarna vara utan täcke i alla fall eftersom de släpptes ihop för första gången idag. Jag vill inte att de fastnar i varandras täcken om de skulle börja klättra på varandra.

Ikväll ska Rey få byta box så att han får bo brevid Patricia. Det får bli hans permanenta hem :)

När jag laddat ner lite bilder på underverket så ska jag lägga in dem här.