Det är mörkt nu...

Mörkret faller vid halv sju nu, och värre blir det. Jag tycker det är så jobbigt med mörkret. Det verkar bli värre med åldern. Jag har inget minne av att jag tyckte det var så jobbigt när jag var yngre. Jag minns när det var så svart ute att jag helt enkelt inte hittade Estep i hagen när jag kom till stallet. Nu var hagen ganska många hektar stor, men i alla fall. Det var förstås jobbigt, men inte på samma sätt som jag tycker nu.

Jag trotsade i alla fall mörkret ikväll och gick ut med Patricia en sväng. Först tog vi klätterbacken (en slinga i skogen som tar ungefär tio minuter att rida) och sedan tog vi några varv på ridbanan. Alldeles lagom med en knapp halvtimmes ridning. Gullan är halt så hon fick snällt stanna hemma!

I morgon ska jag ringa grannen och kolla om han kan utöka ridbanan med sin grävare. Han lovade att han skulle försöka hinna med det, men jag har inte hört ifrån honom på ett tag. Så nu får jag ligga på lite. Den ridbana jag har nu är bara ca 20*20 meter. En bana som är alltför liten för att träna galoppfattningar med Patricia på. Om man skalar av grässvålen ytterligare så kan man få till en ridbana som är ungefär 20*35 meter istället, en betydligt bättre storlek för oss.

I helgen byggde vi lite på dotter J:s garderob. senare i veckan tänkte jag åka och köpa inredning till garderoben också. Äntligen ska dotter J få möjlighet att hålla ordning på sina kläder. Som hon längtat!!! I söndags var jag hos styvpappa L och lunchade. Efter lunchen åkte vi ut till Mamsens grav och lade ner nya blommor. Det var en vacker dag och det blev väldigt fint vid graven.

På jobbet har det varit en lugn dag idag. I morgon blir det rörigare eftersom jag tänkte ta med Örnie dit då. Han blir så rastlös av att inte ha något att göra så han terroriserar maken som behöver sova ostört på dagarna. Så i morgon blir det jobbet för Örnie och så ska vi träna lite på travbanan som ligger i närheten av jobbet. Det blir nog bra :)