Odlingsdags...

Idag tog jag bilen och åkte iväg till plantshopen :) Fröer till kålrötter, morötter, squash och sallad köpte jag.

Givetvis köpte jag sättpotatis också. Tre sorters sättpotatis blev det. En tidig, en mellan och en sen sort, som kanske kan lagras ett tag till vintern? Man kan ju prova i alla fall. Vi har en jordkällare som förvisso är i behov av viss tätning och så, men det skulle vara roligt att kunna använda den till det den är menad för. Jag köpte två sorters morötter också, varav en som ska gå att lagra. Även kålroten är ju lagringsbar, så den är värd ett försök också. Jag har aldrig ätit hemmaodlade kålrötter så det ska bli intressant.

Om man jämför t ex. morötterna man köper med de man odlar själv så är det en sagolik skillnad (samma med potatisen) så om hemodlade kålrötter har samma effekt så kan det bara inte bli bättre än kalasgott :)

Vi ska ha tomater också, men eftersom jag inte kommit ihåg att förodla några så tänkte jag köpa färdiga plantor istället om några veckor.

Just nu har vi bara ett trädgårdsland, men vi har tänkt att gräva fler i år. Vi funderade på pallkragar, men på granngården tar de nästan 200 kr för en pallkrage så jag tror att vi bygger egna istället. Trixet är att göra trädgårdslandet lagom brett så att man slipper gå i det när man rensar och sånt. Jag har funderingar på tre odlingssängar som kanske är 2*2 m styck. Jag ska i alla fall mäta ut det så får maken säga vad han tycker (han har också idéer för hur det ska se ut).

Det finns en hemsida för de som har intresse för att bli självförsörjande: www.alternativ.nu
Vissa är ju extrema och lever fullständigt på 1800-talet, utan indraget vatten, torrdass osv. men det finns också andra som inte är så extrema men ändå klarar sig i det stora hela på sin lilla gård. Vissa har hästar som de använder i jordbruket och odlar allt från grovfoder och foderbetor åt djuren till mat för sig själva, andra nöjer sig med att klara sin egen produktion av grönsaker, frukt, ägg och kött och köper in foder till djuren istället.

Jag är inte intresserad att backa tillbaka till 1800-talet. Nästan 4 år med torrdass och utan indraget vatten med två små barn, hundar och katter i ett dragigt hus på 38 kvm gör att jag inte tycker att det är så himla romantiskt att leva "som man gjorde förr". Visst, prova den som vill, men jag gör inte om det!

Nej, jag skulle vilja att både jag och maken kunde slippa vara "slavar" under arbetsgivare och kanske kunna klara matdelen utan att behöva utanför hemmet.

Maken är (och har varit under låååång tid) alldeles förskräckligt less på sin arbetssituation (klart förståerligt...) men det är inte så lätt att ta steget liksom. Och jag då (som ni säkert förstått i denna blogg) vill inte heller jobba med det jag jobbar med. Det är nästan så jag skäms eftersom det var det här jag ville jobba med (trodde jag..) när jag blev färdig med min utbildning. Eller borde jag skämmas?

Vi har i varje fall fastnat i det klassiska ekorrhjulet där pengarna är navet. Mer och mer pengar behövs hela tiden, för att upprätthålla den levnadsstandard vi fått. Hmm... Räcker det inte nu? Har vi inte det vi vill ha redan egentligen? Hur mycket pengar behöver vi för att kunna leva bra, men ändå vara tillfreds med livet? Jag menar, vi jobbar för att få in pengar så att vi kan ha en bra fritid/må bra. Men hinner vi ha någon fritid?