Ändrad strategi...

Nu ikväll när jag var ute med Yatzy och tittade på plockepinnet i skogen. Jag insåg rätt snabbt att det inte går att få någon framkomlighet på min ridstig utan att ta bort ett tiotal träd. Så jag rekade en ny stig istället. Där går det nu bra att rida, men det kommer bli ett himla pyssel att hitta fram någon ny väg över den del av skogen som nu är avverkad, för där är det ris och skit precis överallt känns det som :(

Lite gjort på jobbfronten...

Ibland blir det ursegt att komma igång att jobba (som vanligt), men nu ligger mycket och väntar på kompletteringar så jag har det ganska lugnt. Idag fanns det därför tid för lite privata samtal åt olika håll. Först ringde jag juristen som har hand om arrendet på min mark. Han var förstås på resande fot, men skulle återkomma till mig under nästa vecka... Bäst för honom det med tanke på att det var mer än en månad sedan jag skickade in mitt arrendeförslag till honom :-s

Efter juristen ringde jag till den "riktiga" markägaren för att fråga om de hade tänkt att ta tag i alla dessa vindfällen (omkullblåsta träd) som uppkommit i skogen efter fetingstormen som var för ett tag sedan. Enligt honom är det tänkt att de ska försöka ta sig fram med någon liten skotare och ta bort träden, men det kan dröja eftersom det beror på markens beskaffenhet om man ska kunna undvika onödiga skador på marken... Jag kan väl tillägga att de inte har brytt sig så värst om det när de har avverkat övrig skog i området (det ser ut som f**n på sina håll). Hur som helst så är det framförallt två träd som omöjliggör passage med häst, och det känns lite trist. För kommer man förbi träden så kan man så småningom ta sig till riktigt fina ridvägar.

Markägaren tyckte att det var okej att vi själva kapade upp dessa två träd och kunde ta hem dem till ved om vi ville. Det var ju hyggligt i alla fall. Det är bara ett litet problem med det... Och det är att dessa två träd är jättestora (dryga halvmetern i diameter vid basen) och det är inget som man ger sig på om man inte är van anser jag. Dessutom är det som sagt vindfällen vilket innebär att de inte ligger stabilt på marken.

Därav det tredje samtalet som gick till vår skogsägande granne. Han har en hel massa vindfällen själv, men lovade att han skulle kapa upp de där två träden och lägga dem åt sidan i alla fall :) Han är snäll vår granne! Han trodde inte han skulle hinna i helgen, men jag bad honom kolla på det i mån av tid i alla fall. Jag sade också att jag skulle betala honom för jobbet, men han verkade inte riktigt lyssna på det örat (han är riktigt dålig på att ta betalt för sina tjänster).

SLU Here I come :)

Idag kom anställningsförslaget med posten. Till att börja med blir det sex månaders projektanställning med en högre månadslön än den jag gav förslag på :) Givetvis är det ingen diskussion om jag tänker skriva på. Jag har kikat igenom min blogg lite och jag inser att jag under ganska lång tid varit mer eller mindre desperat när det gäller annan sysselsättning. Jag vet inte om jag är typen som tröttnar fort (eller fort och fort... jag har jobbat med det här i fem år nu) eller om jag bara är otacksam i största allmänhet.


Det är så himla tungt när man känner att man inte kommer någon vart, inte har några särskilda utvecklingsmöjligheter där man är och dessutom bor i en region där jobben inom min utbildningskategori inte växer på träd precis. Många tycker säkert att jag borde vara glad för att jobba med det jag utbildade mig för, men när man upptäcker att det inte var så givande som man trott från början så blir det ett litet nederlag tyvärr :(

Det är många saker som har gjort att jag inte trivts med mitt jobb:

• "Kunder" som gör att man fullständigt tappar tron på mänskligheten.
• Känslan av att man ständigt måste se sig omkring för att vara säker på att ingen "kund" väntar på en runt något hörn.
• Ibland jäkligt konstiga och minst sagt tvivelaktiga bedömningar av lagar och regler som man måste följa för att chefen säger så. Dvs beslut som man inte känner att man kan stå för även om det är man själv som skriver under beslutet.
• En underdimensionerad budget som gör att många på enheten ständigt är i riskzonen för att bryta ihop.
• En fyrkantig organisation som inte på något sätt går att ändra på eller utveckla.

Men för att vara lite positiv har det funnits bra saker också:

• Helt suveräna kollegor som jag trivts med otroligt bra. Jag kommer att sakna alla, men några mer än andra.
• Roliga samtal vid fikabordet (också kollegornas förtjänst)
• Jag har fått se många fina stall hos satsande bönder/hästhållare.
• Jag har fått prata med trevliga människor i telefonen.
• Jag har fått se delar av länet där jag aldrig förut har satt min fot.
• Genom vissa "kunder" har jag insett att jag egentligen har ett ganska bra och skyddat liv och att mycket som jag gnällt om tidigare egentligen är skitsaker. (Jag hoppas att det har märkts på hemmafronten ;) )

Ja, det finns plus och minus med alla arbetsplatser och jag är glad att jag får testa på en ny.

Om inte löneskillnaden varit så stor hade jag lätt kunnat tänka mig att stå i en ladugård och mockat skit också. Inte mig emot! Det är också ett viktigt jobb :) Men som sagt, mina dyra fritidsintressen och önskan om att kunna ge ungarna och maken bästa möjliga levnadsförhållanden sätter stopp för den typen av jobb.

Mitt nya jobb kommer att ge större möjligheter att jobba hemifrån någon gång i veckan och dessutom kommer det att ge mig möjlighet att se maken innan han åker till jobbet på kvällen. Något som sliter ganska hårt när man inte kan ses alls många dagar. Förhoppningen är också att jobbet inte ska vara så psykiskt krävande. Förhoppningsvis ger det därigenom en gladare morsa och fru :)

Ännu en vecka...

Ytterligare en vecka har gått. Det har väl inte hänt så hemskt mycket men det har varit en skön vecka med mycket ledigt och vackert väder. Under påskhelgen var det god mat i goda vänners lag (och hemma inom familjen förstås) som gällde. Vi var iväg till makens bror och kombinerade hundträning med god mat. Hela resterande ledigheten gick åt till hagmockning och annat fix med hagarna. Nu är i alla fall allt klart avseende den biten i alla fall :)

Idag var det första arbetsdagen efter ledigheten, och det rullade på ganska bra. Några beslut kom ut till sökande och några protokoll efter torsdagens besiktningar kom också iväg. Det kändes väldigt bra att få iväg lite grann :) Men som alltid kom det nya ansökningar som genast fyllde upp den lilla luckan efter de beslut som kom iväg. Ska bli skönt att slippa detta sisyfos-arbete!

Helt färdig...

Även om bara måndag och tisdag har gått så är jag alldeles slut i både kropp och huvud. Dels gjorde gårdagens glada besked sitt (har inte riktigt kunnat ta in det än), men dagens övningar gjorde sitt också.

Morgonen började med att jag lämnade in bil och hästsläp på verkstaden för service och uppsmörjning. I morgon kommer ekipaget besiktas av bilmeken så det är bara att hålla tummarna att allt går vägen. Sedan tog jag bussen in till staden för att hämta jobbets hyrbil på däckfirman som bytt däck på den. När jag väl hittat till däckfirman så fanns inte bilen där, så det var bara att leta sig vidare till hyrbilsfirman där bilen skulle stå. Ytterligare en stunds letande senare stod jag på hyrbilsfirman och försökte hämta ut en bil som redan var hämtad en timme tidigare av en kollega... Rätt snopet kan man väl säga :-s Nåväl, promenad till närmaste t-banestation och sedan till jobbet.

Idag skulle jag ut på tre besiktningar med en ny kollega. Det var en kanonfin dag, så jag kan knappast klaga på arbetssituationen idag. Dock blev det väldigt många mil bakom ratten, och sedan kontroller på det, så jag var ganska trött på slutet. På vägen hem var det förstås bilköer vilket gjorde resan tillbaka till kontoret ännu tröttsammare. Men det var i alla fall en fin dag och fina stall som vi tittade på. Man kan lätt fråga sig var folk får alla dessa pengar ifrån??? Det var inga småpengar som de stallen kostat kan jag lova...

Eftersom bilen är kvar hos bilmeken så fick jag ta en frisk promenad hem från tåget. Jag kunde ställt av en cykel vid stationen i morse om jag kommit ihåg det, men det gjorde jag förstås inte så det var bara att knalla det...

Så ikväll blir det bara att vila. Imorgon tänker jag ta en ridtur med pållarna :)

Jag längtar tills chefen kommit tillbaka så att jag kan få besked om när jag kan börja jobba på mitt nya jobb. Längtar verkligen dit. Det var där jag fick min utbildning och jag älskade varje minut där (förutom vid tentorna förstås). Det är en härlig lite småflummig forskarmiljö med härliga människor :) Så långt vet jag redan nu. När det gäller arbetsuppgifterna så är det en riktig utmaning, men det ska bli oerhört kul det också :)

Ha det :)

Lite chockad...

Idag var det då den stora dagen. Jag började förbereda mig igår kväll genom att läsa igenom hela hemsidan om min potentiellt blivande arbetsplats. Det gäller att vara förberedd inför den kommande intervjun tänkte jag... I morse läste jag igenom alla minnesanteckningar igen och skrev också ner mina personliga egenskaper för säkerhets skull (så att man inte missar något på grund av nervositet). Sedan kom det efterlängtade samtalet från chefen på den potentiella arbetsplatsen. Jag var laddad och hade så mycket handsvett att jag knappt kunde hålla kvar telefonen i handen. Huga vad läskigt det kan vara med telefonsamtal...

Hur som helst blev det inte mycket till intervju. Snarare -När kan du börja, punkt... Jag blev alldeles paff!

Nu blir det i alla fall så att jag börjar jobba på mitt nya jobb förhoppningsvis den 1 juni. Med lite flax kan jag ta någon veckas semester här och där under sommaren eftersom årets semesterplan går i stöpet på grund av byte av arbetsplats. Jobbet blir en projektanställning på 6 månader först, för att sedan övergå i fast anställning (om jag trivs med dem och de med mig ;) ). På mitt nuvarande jobb har man möjlighet att få 6 månaders tjänstledigt för prövande av annan tjänst, så även om det skulle skita sig så har jag kvar min gamla tjänst i sex månader.

Hur bra blev inte det här då???

Späckad helg

Nu är jag alldeles slut. Helgen har varit ganska full av pyssel, så soffan känns extra skön just nu.  I går hjälpte jag en kompis att flytta hennes häst. Kompisen har inte någon dragkrok på sin bil, så jag gick med på att låna ut min bil för flytten. Jag tänkte först bara lämna bort bilen till henne, men jag kände sedan att jag nog ville ha kontrollen över min bil i alla fall. Dessutom behövde ju kompisen hjälp med lastning och så...

Lastning och körning gick bra men det tog förstås hela dagen eftersom vi flyttade hästens alla saker också.

Idag har jag hämtat hö och städat transporten inför service och besiktning nästa vecka. Jag är helt slut och skulle kunna somna på stört om jag fick. Men ack nej... inte det. Middag ska fixas eftersom maken jobbar ikväll och behöver middag innan han åker till jobbet. Efter middagen blir det till att slappa i alla fall.

Lite spänning, lite tröttsamt...

Idag fick jag ett mail från en möjlig arbetsplats för mig. Det handlar om att anordna kurser för djurskyddshandläggare och veterinärer samt lite handläggning av remisser osv som gäller djurskydd (lagändringar, ny forskning som ska vara till grund för ny lagstiftning osv.) Det är en före detta kollega som talat gott om mig för sin chef. Jag får verkligen göra mitt bästa för att gräva upp min kreativa förmåga ur myndighetsträsket så att jag kan bli intressant som aspirant för tjänsten. Så på måndag klockan 11.00 ska jag vara talbar och väl förberedd för en telefonintervju :) Mycket nervöst eftersom jag hemskt gärna vill testa på jobbet...

Jag har servicetelefonen idag med allt vad det innebär :( En hundägare har ringt två gånger nu och frågat hur hon ska kunna få tillbaka sin hund som är omhändertagen. Ärendet om djurplågeri är nedlagt hos åklagaren och även om anmälan ser illa ut (djurplågerimässigt, alltså inte vanvård som är vår primära uppgift), så har varken veterinär eller duktiga hundutvärderare där hunden nu hålls säga att det finns några tecken på att hunden blivit misshandlad av nuvarande ägare. Ändå anser chefen att hunden ska sitta kvar där den är över helgen... Jag ser väl inte att vi har någon rätt till det, men fine... inte min huvudvärk! Jag tycker bara att det är synd att en hund får sitta på stall i onödan bara för att.. Vi får väl se på måndag om de hittar på något nytt skäl till att hunden inte ska lämnas ut... Jag blir bara så himla trött!!! Ena dagen tycker de si, och andra dagen tycker de så... Blir målet nedlagt så blir det väl det??? Ska vi då vara kärringarna mot strömmen eller? Det finns massor av djur som far illa, men rätten måste ju ha sin gång eller...???

Nej, det känns inte kul att jobba för den här myndigheten när det blir så här...

Dagarna går så fort...



Det var inte länge sedan det såg ut så här...

Nu börjar våren plötsligt visa sitt ansikte. Visst är det kallt vissa dagar, men idag verkar det som om det blir en solig och fin dag. Inte för att jag längtar tillbaka till kylan, men jag måste ändå säga att det finns två fördelar med ett snöigt landskap. Nummer ett är att hästarna är rena även om de rullar sig hundra gånger på en dag, och sedan har snön i alla fall lyst upp i vintermörkret, vilket också underlättar något.

Men som sagt, nu börjar vårens krokusar och scilla poppa upp i trädgården. De får tyvärr inte vara ifred så länge då Örnie tycker att blommor är kul att bita i... Barnen får cykla till och från tåget och det är ju också ett vårtecken :) Det är riktigt härligt att det är ljust när man går upp på morgonen. Det känns liksom lättare att slänga benen över sängkanten då (och bli biten i fötterna av Örnie-valpen...).

Ja, vad ska man säga... Våren är härlig helt enkelt :)

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Idag blev det inget tvättande. Istället mockade jag en del av ena hagen och tvättade bilen som ska in på service i veckan. Jag kände mig ganska duktig faktiskt :). Det hade torkat upp såpass i hagen så det gick att räfsa ihop bajshögarna och sedan forsla bort dem till gödselstacken. Om det är okej väder i morgon så ska jag försöka ta en bit till i hagen. Det gäller att passa på innan det nya gräset börjar komma :)

Födelsedag...

Örnie har fått testa kampstocken :)

Igår hade maken födelsedag. Som sig bör var det tårta och god middag som gällde :) Entrecote var det till middag efter önskemål. Ruskigt gott!

Mina dagar för ledighet med valp är snart över, och då är det dags för jobbet igen. Det känns helt okej att komma tillbaka till jobbet även om det var väldigt mysigt att vara hemma med en busig liten valp (som just i detta nu försöker gräva en grop i mattan..)

Örnie är som valpar är mest. Det är konstigt att man glömmer hur mycket passning det är med en valp. Man passar den så att den inte kissar eller bajsar inne. Man passar den så att den får mat i rätt tid. Man passar den så att den inte börjar tugga på något den inte får tugga på... Man passar helt enkelt :) Där emellan går man små promenader, försöker lära den att  följa med till stallet, försöker lära den att hagarna är förbjudet område osv. osv.

I fredags var det dags för körning på stora travbanan igen. Denna gång fick vi testa att köra stor häst. Det gick väldigt lugnt till och vi höll oss på innerbanan så att hästarna inte skulle bli så taggade (det finns ju ett gäng med på kursen som aldrig umgåtts med hästar någonsin som man måste ta hänsyn till). Det är en häftig känsla att trava fram på en jättetravbana :).

Igår kväll ägnade jag mig åt att försöka få hästarna någorlunda rena. Två timmar senare var Gullan vit igen, men att få Patricia brun var verkligen ingen lätt uppgift... Hon måste rulla sig på ett alldeles speciellt sätt, för leran gnor liksom in sig i skinnet och dammet som blir kvar när man fått bort leran är alldeles hopplös att få bort helt. Patricia blev i alla fall hyggligt ren för kvällen i alla fall (hon lär väl göra om lerbadsproceduren idag antar jag..)

Efter mycket om och men har jag till slut tagit beslutet att införskaffa en android-telefon :) Maken tyckte att det var hög tid, och jag ville ha en mobil med bättre kamera. Vi har en bra vanlig kamera, men den tar man så sällan med sig, medan man alltid (nästan) har med sig mobilen. Chansen att ta upp mobilen för ett foto (eller filmsnutt) är större med mobilen tyckte jag. Så nu är jag en modern mamma med android-telefon :) Det blev en sån här fin sak :)

En riktigt ball telefon med bra kamera enligt kritikerna :) Så nu sitter jag och försöker lära mig funktionerna i telefonen så gott jag kan.

Idag blir det att fortsätta passa lilla valpen och kanske tvätta lite inför skol- och jobbveckan som kommer. maken är ledig från måndag igen, så Örnie får passning ett tag till.

Valpledig...

Nu har maken börjat jobba igen så nu har jag valpledigt i några dagar. Örnie växer för varje dag och så gör även kraften i hans käkar, vilket våra händer och fötter får känna på med jämna mellanrum. Det är jobbigt att ha valp. Men Örnie är söt som få, så det får väl gå ändå :)

Vi börjar dagen med en morgonkiss i morgonrock (morgonrocken sitter på mig alltså). Morgonkissen brukar infinna sig ungefär kvart över fem på morgonen (Snooza?? Nops). Sedan är det frukost och därefter ut igen för då är det bajsdags. Påklädning och kaffe för mig och sedan tar vi en liten promenad runt hagen. Sedan har ungarna vaknat och kan då göra Örnie sällskap så att jag kan gå ut till stallet. Örnie är inte riktigt bekväm med stallet och hästarna än, så han är tryggare hemma när det ska fodras och släppas ut hästar. Han kommer få in den rutinen så småningom.

Nu när jag är ledig så har Örnie blivit lämnad ensam (eller nej, inte ensam... Opus och Yatzy är ju hemma också) när jag skjutsat barnen till tåget. Han verkar inte beröras så värst av det. När jag är hemma igen är det kisspaus igen och sedan är det dags att sova några timmar.

Sedan växlar dagen mellan kisspauser, lek, mat och sova. Och i natt var det första natten som Örnie inte behövde gå ut mitt i natten.

De som blir lite bortglömda just nu är hästarna :(  En borstning och lite sånt får de ju förstås, men jag skulle vilja göra mer med dem nu när det börjar bli ljust på kvällarna. Vi kommer nog dit också så småningom...

Idag har det stormat här. Elen gick en stund och telefonledningen har gått av på två ställen på grund av träd som fallit.

Något som verkligen stör mig är de där puckade frågorna som supporten på telefonbolaget frågar när man vill felanmäla sin telefon.
- Har du provat med en annan telefon?
Nej, för ledningen är av!
-Fungerar internet?
Nej, för ledningen är av!
Brusar det i luren?
-Nej, för ledningen är av!
Är du medveten om att det kan bli en avgift om det är så att felet är i din telefon?
-Ja, men nu är det inte fel på min telefon. LEDNINGEN ÄR AV!!!

Alltså, hur svårt kan det vara??? Har man sagt en gång att man vet att ledningen är av... Måste de fortsätta att fråga sina standardfrågor då? Hur som helst uppgav telebolaget att de skulle fixa felet inom 3-5 arbetsdagar! Det var ju snabba ryck, eller inte... Tur att det finns mobilt bredband med kontantkort, så man kan komma åt internet ändå :) Inte för att det är jättesnabbt precis, men det funkar att kolla mail, FB och lite annat smått och gott med i alla fall. Och bloggen förstås :) Nu ska jag rota runt i gömmorna efter lite hästträningsböcker. Sedan ska jag leta reda på en ny bok som kommit ut som jag vill ha. Maken kommer bli tokig.. För det är givetvis en hästbok till :)