Hönstankar...

Nu har det gått två månader med lång resväg och alltför liten tid hemma. Är det livskvalité såsäg? Jag kommer hem ca 18:30 varje vardagskväll. Ser inte skymten av sambon när han jobbar, och somnar i soffan strax efter nio på kvällen. Är det livskvalité? Jag har funderat lite över alternativa inkomster som skulle kunna göra våra liv drägligare, med mindre krav på att jobba heltid och så småningom kunde kanske idén delvis finansiera en halvtid i alla fall. Idén är värphöns i utomhussystem. Både sambon och jag gillar höns, och enklare system som kanske kan utvecklas efter behov är inte fel. Sambon tycker väl jag är helknäpp som vanligt med mina idéer, men... sug lite på karamellen älskade sambo.... kanske är idén inte helt fel... eller??? En trevlig bild på ett system syns här...
Övrigt som hänt idag då? Jag var hos mamsen och hälsade på idag igen. Idag var hon mycket bättre igen. Hon kunde sätta sig upp själv och ta sig fram och tillbaka mellan sängen och toan själv, även om det var en ordentlig kraftansträngning. Sambon och jag tog en promenad med hundarna på eftermiddagen. Det var skönt, även om vinden bet ordentligt i kinderna.

Nu efter en god middag och absolut noll att se på tv kan jag fortsätta pyssla med mina äggproduktionsidéer. Hmmm vilken ras ska man ha då??? En någorlunda välvärpande men mycket härdig hedemorahöna, eller känsliga hybrider som lägger 350 ägg på ett år, men med risk för sjukdomar som utplånar hela besättningen på en gång?? Tål att tänkas på det där... Jag grunnar vidare :)