Efter gårdagens nederlag så reser vi oss sakta nu och tar upp kampen. Vi som inte är nöjda kommer att träffas snart och diskutera igenom våra krav för att sedan ta upp dem med blivande chefen. Det händer ibland att man känner sig kränkt, men inte så ofta. Igår var ett sånt tillfälle som jag personligen sent kommer att glömma. Det känns ändå rätt bra att vi är flera om samma uppfattning och att vi kan gå ihop och framföra våra åsikter. Ensam är inte alltid stark!
Utöver mina löneproblem jagar jag också ledningen för skolan som dottern K går i. Klassen har urartat så att dottern K blir mobbad. Hon har inte haft så lätt med kompisar förut, men när de går till attack på detta vis så får det vara nog... Man tar saker för henne och skriker okvädningsord efter henne efter bästa förmåga. Rent fördjävligt anser jag!
Det finns en annan klass som har en annan pedagogik i samma skola som hon nu vill börja i. Jag pratade med rektorn som skulle diskutera med aktuella pedagoger. För en liten stund sedan stötte jag ihop med dottern K's förra lärare som blev rätt upprörd när han hörde vad som hänt. Han kunde intyga att dottern K absolut inte var typen som provocerar fram något, så han tyckte absolut att hon skulle få byta klass. Får hoppas att det finns en möjlighet för dottern K att komma bort från sina plågoandar innan det blir värre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar