Någon som har ett jobb åt mig???

Förbannad är bara förnamnet på vad jag är just nu! Var på min nya arbetsplats idag och försökte få fram mitt missnöje med ersättningen för övergången från min hemkommun till länsstyrelsen. Ingen som helst respons där öve huvud taget. Inställningen från blivande arbetsgivaren var mycket oförstående vill jag påstå. Vi var flera inom den nya organisationen som var allt annat än nöjda med de nya arbetsvillkoren. Detta bemöttes med kalla handen direkt. Kommentarer som "det står många i kö för att få de här tjänsterna" och "dyrare resekostnader är inget argument som håller" flöt sakta genom rummet. Så där högg man i sten direkt!!! Man skulle kunna tro att man från ledningshåll hade önskemål om att ens nya anställda skulle komma motiverade till att göra ett bra jobb, men det verkar inte så. Man har sagt att man vill diskutera lösningar med de som skulle följa med vid verksamhetsövergången och vi har kommit med många bra förslag på smarta lösningar som skulle kunna göra arbetet effektivt och bra. Men det har inte funnits något som helst intresse av att ta tillvara personalens kunskaper och idéer så här långt, så varför ens be om vår åsikt då?

Vad känner jag då annat än en fruktansvärd besvikelse och hopplöshet. Inte nog med att ens utbildning och arbetslivserfarenhet inte betalar sig, man blir inte heller respekterad som blivande anställd. Typiskt den där känslan som jag känt flera gånger förr... Passar det inte så finns det alltid någon annan som kan ta jobbet...

Ja, ni kära veterinärer på länsstyrelsen... ni har inte lyckats få mig särskilt positiv till att börja jobba hos er, snarare tvärt om! Jag har också en yrkesstolthet att hålla fast vid. Att få sämre vilkor för att jag inte är veterinär är något jag aldrig någonsin kan acceptera, sorry!! Om planerna går i rätt riktning kommer ni få söka efter en ersättare till mig, kanske tidigare än ni tänkt. Under de här förhållanderna är jag inte beredd att jobba någon längre period i alla fall. Jag hoppas att mina kollegor från de andra kommunerna tänker likadant... Då kan ni stå där med er flashiga veterinärexamen med lång näsa. Mediciner och djursjukdomar är ni duktiga på, men...

Nu får de små grå däruppe i knoppen börja jobba så att jag får tillbaka lite arbetsglädje.

Fy vad pestigt det kan vara ibland...