Sjukling hemma...

Japp, så fort maken fick sportlov (han har långledigt nu i två veckor) ja, då blev han ju sjuk förstås. Det är ju så det brukar bli när man har möjlighet att slappna av lite. Så för att han skulle få vila lite så tog jag vovvarna på promenaden idag Och döm om min förvåning att Örnie skötte sig riktigt bra ute i skogen. Inget rännande, letandes vilda djur att jaga efter utan han höll sig på en ca tio meters radie hela tiden. Så duktig liten plutt !

På eftermiddagen tog jag och dotter K en ridtur som mestadels gick utefter grusvägen. Det är fortfarande ganska isigt, men inte så hopplöst mycket is som det varit tidigare. Hästarna var pigga och lite spända i blåsten och en bil gjorde att de bestämde sig för att leka statyleken... Åååå vad jobbiga de kan vara när de vägrar röra sig ur fläcken! Rey drog en repa också eftersom den där bilen var såååå läskig . Vi hoppas på bättre väglag och mindre spända hästar i morgon=mindre blåst !

Fina vädret...

Igår var det smått vidrigt väder så det var inte mycket att hurra för, men idag ler solen mot oss igen och härliga plusgrader visar termometern. Känns lite jobbigt bara att takdropp och vårfåglar antagligen kommer att få backa tillbaka några gånger till innan det blir vår på riktigt. Det är ju trots allt bara februari än så länge.

Igår pratade jag med grannen igen om min blivande ridbana. Om det vill sig väl så kommer jag att få den efterlängtade banan i maj någon gång. Vi har bestämt att vi ska lägga ner slang för att kunna dra fram belysning till banan också så att det är förberett och klart när vi tar det steget :) Jag längtar något otrooooligt efter den dagen då jag kan inviga en större väldränerad ridbana med mina små pållar. Det närmar sig ju i alla fall så nu gäller det bara att ligga på framåt april så att grannen inte glömmer bort oss. Får jag hjälp med ridbanan kan jag gå med på att låta bli att rida på hans skogsvägar ;)

Ikväll blir det en ridtur tillsammans med dotter K. jag hoppas att det har smält undan sådär lagom idag så att det fortfarande är snö på fälten som lyser upp men det får gärna vara isfritt på vägen så att vi kan rida på lite ordentligt där :) Vi får väl de hur det ser ut när jag kommer hem!

Vårkänslor...

Just precis nu skiner solen på sitt alldeles bästa vis utanför fönstret. Jag var ute en stund på lunchen och bara njöt av det härliga vädret :) Jag tror att vi fixade den här vintern trots allt, då jag anser att det börjar våras när kattugglan börjar hoa (typ i början på februari oftast).

Det blev inget stallbyte eftersom min make fick mig att förstå att mitt beslut inte var något vidare smart beslut. Som oftast när jag hittar på saker i ren desperation så får han mig att tänka till en gång till, och det är ju bra. Istället för stallkontroll hämtade vi hö så att det räcker för ungefär en månad och så kom röris och fixade vattenkranen i stallet som hade beckat igen. Så nu funkar det mesta som det ska igen.

I söndags tog jag och dotter K en ridtur ut i skogen. Vi red längs med en skogsväg på grannens mark. Grannen (som inte såg att det var vi) körde upp med sin bil längs med skogsvägen i någon sorts försök att skrämmas eller något. Det lyckades han inte särskilt bra med förstås. När vi kom hem igen så ringde jag grannen och frågade varför han var ute och åkte i djupsnön i skogen sådär på söndagseftermiddagen. Han ville mota bort ryttarna i tid för att slippa att de förstörde hans skogsvägar sade han. Vägarna har han anlagt på ledig tid för att han senare ska kunna låta skogsmaskiner köra där vid avverkning. Han tyckte att eftersom han lagt ner så mycket tid på det så ville han inte att folk skulle rida där och göra spår i vägen. Spår? tänkte jag, vad gör hästar för spår om man jämför med skogsmaskiner??? Ja ja, hur som helst sade jag att jag vore tacksam om vi kunde rida där någon gång då och då som omväxling till vår vanliga runda. Jag fick väl inget direkt svar, men utgår ifrån att det är okej så länge vi inte stör eller förstör (som det så fint heter i allemansrätten, som även omfattar ridning som bekant).

Igår kväll hade jag och dotter K bestämt oss för att rida ut igen. Det är verkligen så mycket roligare att rida ut tillsammans med någon :) Det var lite spända hästar som traskade runt en runda i skogen och på vägen, men vi kom runt utan några olyckor. Som avslutning tog vi några varv på den igensnöade ridvolten. Mycket nöjda blev vi alla fyra :)

Ikväll ska jag ringa grannen igen (samma granne som har skogsvägarna) för att beställa en ny ridbana :) Jag har nu bestämt hur jag ska göra med underlaget så det är bara att börja så fort som möjligt :) Längtar verkligen efter en fin ridbana :)

Nu får det vara nog!!!

Efter närmare tio år med hästar hemma har jag fått nog! Jag är trött på att hämta hö, trött på att passa hästar precis varje dag året runt, trött på vatten som inte funkar som det ska, trött på att bara orka skyffla hästar in och ut ur hagen och tappa lusten att rida ut i kolsvarta natten, trött på att vara hänvisad till mörka vägar hela vintern, trött på ensamheten och att bara få sällskap i ridningen på helgerna, trött på att inte ha någon bra plats med bra underlag där jag kan träna på ett vettigt sätt! Att ha hästarna hemma är ekonomiskt fördelaktigt i pengar räknat, men med allt merarbete och all passning blir det bara en börda. Att kunna komma överens med stallägare osv. så att man kan åka bort någon vecka på sommaren är guld värt bara det!

Därför ska jag imorgon åka och titta på stallplatser i ett stall en bit bort. Stallet uppfyller mina krav när det gäller stora hagar, bra stallmiljö, stora boxar, bra grovfoderkvalité, närhet till ridhus, belyst ridbana och bra ridvägar. Hygglig stallhyra visade det sig vara också, så det känns positivt.

På jobbet har det rört på sig ordentligt sedan sist jag skrev. Efter högt ställda krav från mig blev det fart på anställningsprocessen och samtidigt ökade förtroendet för mer avancerade arbetsuppgifter rejält! Ja, vi får se hur det går inom kort.

Nu måste jag iväg och hämta några balar hö så vi klarar oss över natten och morgonen. Det har snöat igen en del där jag hämtar mitt hö, så tyvärr kommer jag inte fram med hästtransporten utan tvingas hämta hö i bilen :( En högst viktig sak som jag absolut vill slippa snart!

Hoppsan...

Efter helgens strålande väder (i alla fall i söndags) blev jag lite för positiv till temperaturen så jag lämnade stalldörren öppen igår natt. Dessutom hade stallkatten Måns bestämt sig för att han minsan skulle ligga och sova ovanpå innertaket till sadelkammaren, och den enda vägen ut därifrån är via foderkammaren, så jag lämnade dörren öppen dit in också (där vattenpumpen och hydropressen står frostfritt är det tänkt...) Så igår morse hade ju vattnet frusit förstås och jag blev bara så arg på mig själv att jag varit så klumpig! Efter någon halvtimme med stängd dörr till foderkammaren och frostvakten på så släppte det i alla fall, så vattnet flödade som det skulle. Så kan det gå när man är snäll mot en envis katt ;)

I söndags tog jag och dotter K en välförtjänt ridtur i det underbara vädret. Pigga pållar fick trava längs en väg som hålls oplogad på vintern. Kanonunderlag var det och om hästarna hade varit igång ordentligt hade det inbjudit till en lång galopp istället :) När vi närmade oss skogen tyckte vi att det kunde vara trevligt att trava över fältet där snön är lite djupare. Där tände Rey till ganska ordentligt, så dotter K fick ta till övertalningsmetoden för att få honom att sakta in lite grann :) Då vet vi att djupsnö + Rey = taggad pålle <3. Patricia lunkade på i maklig takt över fältet så som hon alltid gör. Så underbart snäll den där lilla :)

Så kom måndagen och vardagen igen, och man fick landa i de vanliga banorna igen. Måndagsmöte med information och annat gjorde att jag var ganska less när jag kom hem. Ett uppdrag vi fick från regeringen i höstas har nu fått ett delresultat. Den litteraturstudie som hade gjorts (inte helt färdig efter snart ett halvårs tid) som jag hade erbjudit mig att göra redovisades som ett fantastiskt bra genomfört arbete. När jag läst igenom litteraturstudien är jag föga imponerad kan jag säga. Men det var väl den kvalitén de eftersträvade antar jag.

Maken skickade ut mig i stallet på kvällen så att jag kunde få lite hästterapi medan jag funderade över hur jag ska göra med min arbetssituation. Det hjälpte dock inte helt eftersom jag fortfarande är lite kluven.

Irritationen över att inte få möjlighet eller förtroendet att jobba med det jag är utbildad för tär ganska mycket, medan ovissheten om fast jobb gör det väldigt jobbigt att ta ett beslut. Jag känner mig verkligen lurad! :(

Snurrig dag och förändringsfunderingar...

Älsklingarna i mitt fina stall

Vilken dag jag har haft idag! Hur snurrig som helst verkligen!! Nästan hela dagen idag har gått åt till att försöka få ihop tekniken när det gäller ett videokonferensmöte som ska hållas imorgon. Som tur var hade jag kommit överens med en av deltagarna att vi skulle testa vår videokonferensanläggning med deras så att vi visste att det funkade inför morgondagen. Funkade det??? Nej, givetvis inte! Deras system är av en uråldrig modell som inte är kompatibel med vår. Så ringa till konferensservice och diskutera, ringa tillbaka till mötesdeltagaren, prova på annat sätt som inte heller funkade, ringa till konferensservice igen osv. osv. Så höll det på hela förmiddagen. Därefter var det den andra mötesdeltagarens tur, men med den deltagaren funkade det i alla fall. Vi får verkligen hoppas att det inte strular imorgon också...

När jag inte stökade med videokonferenser så roade jag mig bland annat med att titta lite på stallplatser i krokarna. Även om det är kul att ha hästarna hemma så är det en del grejer som gör att det blir väldigt jobbigt.

Har man eget stall måste man ha stenkoll på så mycket. Hö måste hämtas med transporten, hästarna ska ut och in varje dag, vattnet ska funka (frysrisk på vintern som bekant), strö ska finnas, man måste beställa hämtning av gödselcontainern och hålla koll på det. Och sist men det som innebär mest besvär... MAN KAN ALDRIG ÅKA BORT!!! Inte utan att jaga hästvakt i alla fall. Det innebär att resor endast kan ske sommartid, och då ska det passa ihop med hästvaktens ledighet. Ett jäkla mek ska jag säga!

Allt detta och det faktum att ridmöjligheterna runt om där vi bor är mindre omväxlande gör att det känns ganska trist. Det blir mest så att man gör basgörat men utnyttjar inte möjligheten att rida.

Så därför har jag kikat på stallplatser idag när jag har haft tid över. Med tanke på mitt tidigare yrke så innebär det också att jag är ruskigt petig med hur ett eventuellt stall ska vara för att jag ska kunna tänka mig att stalla upp mina hästar där. Med petigheten kommer kostnaden då... mina krav är som följer:
Välskötta, stora hagar
Lång utevistelse
Många fodringar (grovfoder minst 4 ggr per dag varav en i hagen)
Mycket välventilerat stall och naturligtvis byggt efter regelboken (bangar inte för utebox t ex.)
Grovfoder som är skördat av kunnig person som vet vad han/hon håller på med
Inte kollektivstall
Ridhus (är ganska viktigt i vår del av världen inser jag ...)

Ja, ställer man de här kraven så minskar utbudet drastiskt kan jag säga.

Eftersom jag jobbade i min hemmakommun förut så känner jag också till en del om de olika stallen, så kan jag ge några plus och minus för några stall som kunde vara intressanta om inte om fanns...

Stall 1:
Ett stall som jag har haft häst i för länge sedan.
+Trevliga ägare
-Mindre trevlig stämning i stallet.
+Bra ridvägar i omgivningen
+Helt okej stall
+ridhus finns (men sköts inte särskilt bra)
-Vidrigt leriga hagar under den blöta perioden.
-Grovfoder av varierande kvalité.
-Inackorderingsstallet drivs som någon halvkollektiv-variant.
+Fina sommarbeten.
-Anläggningen är ordentligt sliten.
-Långt hemifrån (ca 2 mil)

Stall 2: Har jag också haft häst i.
+Trevlig ägare.
+Fint ridhus
+Bra ridvägar
+Fint nyrenoverat stall
-Kort utevistelse (mellan 8.30 och 15.00 ca)
-Leriga hagar under den blöta perioden
+-Grovfoderkvalité okänd
-Långt hemifrån (ca 2,5 mil)

Stall 3: Ett grannstall till de två tidigare
+Seriös och trevlig ägare
+Okej hagar
+Fint ridhus
+Uteboxar (fina nybyggda)
+Grovfoder av bra kvalité
+Fina ridvägar
-Långt hemifrån (ca 1,8 mil)

Stall 4:
+Seriös och kunnig ägare
+Fina hagar
+Fina sommarbeten
+Stall i toppklass
+Fint ridhus
+Grovfoder av bra kvalité
+Lång utevistelse
+Bra ridvägar
+Inte jättelångt hemifrån (ca 1 mil)
+Möjlighet till körträning för instruktör

Stall 5:
-Knepig stallägare
+Fina ridvägar
+Lång utevistelse
+Hagar i toppklass
+Fina sommarbeten
+-Grovfoderkvalité okänd
+Fint stall (nyrenoverat)
+Ganska nära hem (ca 7 km)

Japp, det är några exempel på stall som finns i krokarna. Kostnaden ligger på mellan 3500-4500 kr per häst :-O (Inte är dt billigt att bo här inte) så det är en viss skillnad mot vad jag betalar nu (ca 4500 i månaden för två hästar). men man får ju tänka på att det ingår mycket service i stallhyrorna. Service som betyder en hel del! (Jag misstänker att maken fick en halv hjärtinfarkt när han läste det här nu...)

Jaja, funderingarna går vidare, men det skulle vara fint med lite ordning i ridningen, och att man inte behövde vara så beroende av väder, mörker och hästpassare...

Stökig måndag...

Ibland funkar det liksom bara inte. Efter en hel veckas kyla så frös det till slut i stallet igår. Jaja tänkte jag. Det ordnar sig säkert...(med viss oroskänsla i kroppen). Naturligtvis var det helt omöjligt att få loss isproppen som låg någonstans i röret. Nästa problem uppenbarade sig när jag kom in i huset igen. Dotter K ropar att det ryker från badrummet! Och se där... där stod tvättmaskinen och bolmade! Smått hysterisk ropade jag till maken att det brann och sedan var det bara att invänta att tvättmaskinen skulle sluta bolma så att vi kunde slänga ut den! Jaha... så var man tvättmaskinlös istället dårå... Vilken bra början på måndagen då! Hur som helst var det bestämt att jag och dotter K skulle ut och rida eftersom det var friluftsdag. Naturligtvis blåste det en ganska kraftig vind också. Passar obra ihop med min teori om kompatibiliteten ridning vs blåst... Men, jag hade lovat dotter K, så då fick jag stå för det också, så upp på pållarna och ut i skogen med oss. Tack och lov var hästarna supersnälla så det blev en riktigt mysig tur trots blåsten.

Väl hemma igen så åkte jag och maken iväg och införskaffade en ny tvättmaskin :) En riktigt fin maskin med extra stor trumma! Vi installerade tvättmaskinen och sedan ägnade jag någon timme åt att försöka få loss isproppen i stallet. Det gick inte så bra, dvs. inte alls :-/ Sedan när jag var på väg att släppa in hästarna till middagen, jag men då gick en huvudsäkring också! Men vad fasen!!!! Det var verkligen inte vår dag igår kan jag säga.

Ny dag och nya tag idag istället. Jag började dagen med att ringa elverket och be dem säkra upp våra huvudsäkringar från 16A till 20A. Nu får det vara slut med strulet att man inte kan ha tvättmaskinen igång samtidigt som man har bilvärmaren på eller använder vattenkokaren. Efter ett par timmar sms:ade maken och talade om att elverket redan hade fixat det :) Snabba ryck där! Maken hade också åkt iväg och köpt en värmekabel så att vi skulle kunna få loss isproppen i stallet. När han kom hem och hotade med värmekabeln så hade isproppen släppt och vattnet rann igen i stallkranen. Värmekabeln behövde inte ens användas... Det var väl en himla tur att inte strulet från gårdagen även fortsatte idag!

Kallt!

Nu har kylan kommit ordentligt. I morse stod termometern på -23 grader vid stallet. På grund av det torra vädret fick hästarna gå ut utan täcke, något som senare visade sig vara ett mindre bra beslut. Ikväll när jag tog in hästarna var de nedisade och frusna, så de fick ylletäcken och extra hö när de kom in så att de skulle få upp värmen igen. Stackars pållar... I morgon får de ha täcke på sig helt klart! något som är lite extra konstigt är att hästarna även får snöstyltor i hovarna trots att det är så kallt. Det är riktigt besvärligt att hacka loss dem när hästarna kommer in.

Örnie-hunden har nu fyllt ett år och är en riktig bushund. Varje morgon när vi går ut till hästarna går skenheliga Örnie snällt med, för att sedan släntra iväg upp i hagen och vips så ränner han upp i skogen i hopp om att hitta något kul att jaga. Man blir ju heltokig! Nu kommer han förvisso ganska snabbt tillbaka igen, men han är så himla klurig... Buset till trots så är han i alla fall en väldigt snäll vovve och det är ju huvudsaken :)